Life is a sexually transmitted disease with 100% mortality

Jag känner det nu, slutet är nära. Börjar räkna ner timmarna som är kvar utav våra tillsammans 6 tillbringade år. Kan inte undgå ångesten, så dumt, så kluvet. Dagen kommer och den närmar sig med snabba steg, dagen då vi sätter punkt på våran saga. Våran berättelse som skapat dalar och berg. Vi tar ena benet in i vuxenvärlden, dags för oss alla att gå vidare. En del på egen hand, en del tillsammans med någon annan. Det är omöjligt att förhindra tårarna som tar plats bakom ögonlocken ikväll. För om 10 år kanske ni hittar en dammig bild i en kartong uppe på vinden och försöker minnas vem flickan med det korta röda håret var. Ingen som minns hennes namn eller vem hon egentligen var, ett minne blott, bleknat med åren. Så kom ihåg mig i morgon, andas med mig en sista gång, lev med mig tills dagen har slagit rot. När solen når horisonten finns där inga känslor kvar, bara 30 vilsna själar som går åt olika håll i hopp om att finna sig en framtid i en annan del av världens ände.