Swing life away.
Trasigt. Men vackert.
Steg efter steg utan att komma någon vart. Står stilla på samma gamla ställe och trampar i dyngan. Natten är ung när jag går genom byn. Bilar passerar förbi, somliga sätter handen på tutan för att lätta på stämningen i mörkret, men ingen kan se den trasiga själ som vilset stapplar sig fram längs trotoarkanten. Hjärnan går på högvarv, höger fot framför vänster fot, vänster fot framför höger fot. Försöker få till en någonlunda naturlig gångstil. Andan i halsen, sår som bildats i det endlösa mörket, i morgon är hela den här kvällen historia. Förträngd till djupet. Orden som bildas i mina tankar övergår till vakum då det är dags att bilda meningar utav dom. Inga ord kan förklara en föredetta levande. En avliden själ. Någonting blir till ingenting. Ingenting blir till någonting. Detta någonting är ingenting i natten som är någonting i ett land där ingenting fungerar exemplariskt.
kameran min är laddad och redo inför valborg.
Kommentarer
Trackback
